TV analogt-digitalt

För att förstå den väsentliga skillnaden mellan analog och digital teknik ska vi här tillfälligt återvända till vår ursprungliga distinktion mellan tal och skrift.

Det talade ordet är till sin karaktär flyktigt och oåterkalleligt. Det breder ut sig längs tidsaxeln, och präglas av temporalitet och av tidens obönhörliga flykt. Ord läggs till ord utan att vi kan gå tillbaka och ändra eller stryka i det som tidigare sagts. Annorlunda uttryckt skulle vi kunna säga att talet är underkastat kronologins ordningsprincip och tidsdimensionens kategoriska för och efter. Vi mäter ett tal i tid, inte i rumsliga termer. Vi säger att talet varade en timme, inte att det pågick i 10 meter eller 12 sidor. Detta innebär i sin tur att vi endast har tillgång till det talade ordet sekventiellt, inte simultant. Det är först i vårt minne som kopplingen mellan frågeställningen i anförandets inledning och slutsatsen i dess avslutning kan uppstå.

I jämförelse med det talade ordet är skriften statisk och permanent. Genom att skriva ner våra tankar ger vi dem en rumslig dimension som de i sitt blott tänkta eller sagda tillstånd saknar. I och med att orden rumsliggörs blir de också möjliga att bevara. Metaforiskt uttryck kan vi säga att skriften befriar orden från tidens flykt och temporalitetens villkor. Det nedtecknade ordets rumslighet innebär också att vi kan handskas med det ungefär på samma sätt som med andra fysiska objekt. Vi kan med andra ord gör ändringar i det skrivna, stryka eller flytta om stycken, och sammanföra den aktuella texten med andra texter. Även om skriften i regel uppträder i linjär form, existerar dess olika delar samtidigt för oss, och vi kan, om vi så vill, ställa dem bredvid varandra och konsultera dem simultant.

Det enkla motsatsförhållandet mellan talet och skriften, som här beskrivits, har till en del kommit att rubbas av elektroniska media. Genom elektroniska bandupptagningar har det till exempel blivit möjligt att bevara och rumsliggöra också det talade ordet. Av denna anledning kan vi idag lyssna till uppläsningar och anföranden av radions uppfinnare Guglielmo Marconi och den franske poeten Guillaume Apollinaire långt efter deras bortgång.

Den analoga tekniken, som här skulle kunna exemplifieras av ett traditionellt kassettband, möjliggör alltså rumsliggörandet av det talade ordet. På kassettbandet översätts det temporala före och efter till ett lika kategoriskt spatialt före och efter. Varje punkt på bandet motsvarar en punkt i tiden. Förflyttningar på bandet sker enligt samma principer som övriga förflyttningar i det fysiska rummet. Liksom vi på motorvägen från Paris är tvungna att passera Dijon, Lyon och Avignon för att komma fram till Marseilles, måste vi för att ta oss från punkten A till punkten E på kassettbandet, först spola förbi punkterna B, C och D.

Vi skulle här kunna påstå att den analoga teknikens rumslighet är sekventiell och analog med temporalitetens och tidsaxelns utsträckning i rummet.

Den digitala tekniken lyder under en annan temporal och spatial logik. Medan den analoga tekniken i korthet bygger på att bild och ljud översätts till elektroniska pulser, bryter den digitala tekniken ned dessa pulser i en binär kod bestående av 1:or (”ettor”) och 0:or ”nollor”. Vid överföring från sändare till mottagare kan den binära koden sedan rekonstrueras i mottagarledet, eller översättas tillbaka, från digital till analog form.

The nature of digital technology allows it to cram lots of ”1s” and ”0s” together into the same space an analogue signal uses.

Paul Wotel
I sitt digitaliserade tillstånd är informationen så kraftigt komprimerad att dess temporala och spatiala dimensioner kan ge intryck av att vara näst intill upphävda. När den digitala signalen sedan återförs till analog form kan detta liknas vid hur en karta ”vecklas ut” eller hur en matematisk formell ”rullas upp” i samband med en förklarande läsesalsföreläsning. Temporalt innebär det att signalen kan rekonstrueras och spelas upp som ”real time” och spatialt att bilden kan visualiseras enligt sina ursprungliga proportioner.

I praktiken innebär detta att den digitala tekniken kommer att sätta begrepp som tid och rum ur spel. Digital bild- och ljudöverföring präglas istället av omdelbarhet och simultaneitet. Om du läser detta dokument online på din dataskärm har du i princip hela Internet omedelbart tillgänglig ”at your fingertip”. Avståndet mellan de länkade sajterna och dokumenten är i princip noll eller försumbart litet.

Effekten blir – för att återknyta till exemplet med kassettbandet ovan – att vi nu kan gå direkt från punkten A till punkten E utan att behöva ta omvägen över B-C-D.

I jämförelse med den analoga tekniken erbjuder den digitala tekniken en rad fördelar:

Den digitala tekniken (signalen) är mindre utrymmeskrävande än den analoga, vilket är av avgörande betydelse vid överföring och lagring av information.
Eftersom digitala system kan göras självtestande och självreparerande kan bättre kvalitet erhållas vid bild- och ljudöverföring.
Digitaliserade dokument är lättare att genomsöka, bearbeta och reproducera än de analoga motsvarigheterna (vilket givetvis även gäller tryckt text).
Den digitala tekniken ger ökade möjligheter till asynkron kommunikation och interaktion mellan sändare och mottagare (interaktivitet).
Dessa fördelar, i kombination med spridningen av persondatorer, uppkomsten av det globala nätverket Internet med the World Wide Web och den elektronisk postens (e-post) införande, har medfört att den digitala tekniken på häpnadsväckande kort tid kommit att driva fram ett kommunikativt och medialt systemskifte i global skala.